”Pöbelväxter” – vad är det?

”Vilda växter” är en mycket trevlig populärbotanisk tidskrift som utges av Svenska Botaniska Föreningen, utkommer med fyra nummer per år. Mer info och prenumeration – se föreningens hemsida http://svenskbotanik.se/ . Rekommenderas varmt!

I nr 1 mars tar föreningens ordförande i sin ledare upp ett problem, som jag inte visste så mycket om, nämligen att blomsterhandeln kan vara förknippad med stor miljöpåverkan: bekämpningsmedel, konstgödsel, fossil energi, och långa transporter. Dåliga arbetsförhållanden i fattiga länder. Det finns dock några certifieringssystem som tar upp dessa aspekter. Fairtrade (fr a sociala aspekter, arbetsmiljö), Fair flowers Fair Plants, FFP, samt Florverde sustainable flowers. Kryddväxter och ätbara grödor kan vara KRAV-märkta; nu finns även KRAV-märkta tulpaner och tulpanlökar. Stötta blomsterhandlare som säljer certifierade produkter.

En annan aspekt är spridningen av invasiva arter. Frön man sår i trädgården (eller plantor som man planterar) kan spridas ohämmat utanför staketet, och tränga undan där växande vilda arter. Sådana frön bör man undvika. I Norge har man förbjudit blomsterhandlarna att sälja arter som är invasiva – de kallas på norska för pöbelväxter! Exempel på sådana arter är (med norska namn):

Rynkerose – vresros, från nordöstra Asien. Ett gissel även i Sverige.

Lupin – fr a blomsterlupin och sandlupin. Tränger ut växter och insekter i vägkanterna.

Kjempegullris – gäller både kanadensiskt gullris och höstgullris. Ursprungligen från Amerika.

Prydstorklokke s453039846224596756_p438_i1_w320[1]– stor hässleklocka, underarten macrantha. Härstammar från Kaukasus. Populär odlad variant. På bilden en vit odlad variant.

Kjempebjörnekjeks – jättelokan har sin naturliga hemvist i sydvästra Asien. Växtsaften kan ge kraftiga brännskador, särskilt om huden utsätts för solstrålning.

Sverige borde ta efter det norska initiativet.