2012 års aktiviteter

Här kommer rapporter från våra aktiviteter under år 2012. Senaste överst.

VÅRA ÄLSKADE KRÄFTOR
Onsdag den 7 november kl 19 i Ekebyhovs slott.

Tursamt hyser vi i våra kunskapsrika led en av våra främsta kräftkännare, Magnus Fürst, framstående limnolog och aktiv naturvårdare även ovan vattenytan.

Magnus berättade fängslande om våra kräftor, flodkräftan och signalkräftan, och deras olika öden i Sverige. Om kräftpesten, en svampsjukdom som dödar flodkräftan. Signalkräftan blir också angripen men kan försvara sig på bra sätt, dock förblir den smittbärare. Magnus var med om att sätta ut de första amerikanska signalkräftorna i Sverige, med lyckat resultat. Kräftorna har sina fiender, bland annat ålen, som rejält kan minska ett bestånd. Vi fick insyn i kräftornas anatomi, och också hur man på bästa sätt öppnar en kräfta för att komma åt allt det goda. En härlig kväll med fina bilder och många frågor från de talrika åhörarna.

Varsam vård av blåsippsbacken.

Sjöutsikt fr blåsippsbacken KB 121027
Paus i röjningen, utsikt över våtmarkerna vid Malmvik. Foto Kenneth Bengtsson
Varje vår prunkar Malmviks blåsippsbacke i massor med skiftningar i blått. Till detta bidrar att MNF vårdar backen genom att röja bort sly som riskerar att skugga och förkväva sipporna.

Lördag den 27 oktober 2012 var vi ett litet gäng MNF:are som med olika redskap angrep den sly som växt upp under sommaren. Efter några timmars arbete såg backen mycket bättre ut och vi har goda förutsättningar för att i april nästa år åter kunna få njuta av färgspelet – ett eftertraktat vårtecken. 

Höstvandring på Jungfrusundsåsen

J-sundsåsen KB 121024
Fikapaus i vandringen på Jungfrusundsåsen. Foto Kenneth Bengtsson

Söndag den 7 oktober 2012.
Vad kan vara mer uppiggande och inspirerande än en frisk höstvandring i syrerik luft och vacker närnatur. Jungfrusundsåsen och dess olika naturmiljöer har ett högt bevarandevärde, vilket vi fick uppleva en solig och vacker höstdag. Svampkorgarna fylldes.

Vår vårresa till Bergslagen
Klicka här för mer information med bilder. (Ännu inte uppdaterad)

 Resan 1 Lunch i det gröna Gussjön KB 120520 420

Spännade träd från när och fjärran

  Arboretum 2 200 Arboretum 1 200

Bilder ovan: efter 200 år ser man fortfarande var blodboken är ympad på roten av en vanlig bok.
Den 5 maj 2012
Denna vackra majlördag besökte vi Ekebyhovs slotts unika arboretum under ledning av vår egen erfarna dendrolog, Marianne Wiman. Marianne tog oss med på en vandring genom parken och berättade om de inhemska såväl som de exotiska ”invånarna”, vilka rotat sig väl i den näringsrika och traditionsmättade slottsmyllan.

Marianne ingår sedan många år i PARKGRUPPEN som på ideell bas värnar om denna unika samling av träd, som till stor del skapades för drygt hundra år sedan av ryttmästare Johan Ihre, den tidens ägare till slottet. De äldsta träden är dock kastanjerna nedanför slottets entré, som är från 1600-talet. Två stora bokträd är 200 år gamla, ”mödrar” till den självföryngrande boskogen. I äppelgenbanken finns bl a 14 olika äppelsorter som är så kallade mandatträd, gamla sorter som är särkilt viktiga att bevara. De mer exotiska träden är i många fall cirka 100 år gamla. Här finns äkta kastanj, orientalisk bok, ädelgranar som Douglasgran, ovanliga tallar som Weymouthtall, orientalisk gran, korkalm, ett stort bestånd av rödek  och mycket annat intressant. Vi var 30 deltagare som njöt av en vacker vårdag med ett vitsippstäcke under de skira nyutslagna bokarna.

Bilder nedan: Marianne berättar om äppelgenbanken, tujans frukter är annorlunda än cypressens, bokskogens vitsippsmatta.  
Arboretum 3 200 Arboretum 5 200  Arboretum 4 200
                        

Fagning i vår fagra hage


En paus i räfsandet. Foto Kenneth Bengtsson

Söndag den 15 april 2012 i Väsby hage.
Efter lördagens ymniga snöfall blev den en underbar vårvinterdag i det vackra naturreservatet. Solen sken, fiskgjusen svävade över våra huvuden, och vi räfsade ihop löv och kvistar, som vi transporterade på en presenning ut ur slåtterhagen. Allt för att minska kvävetillförseln och återskapa den artrika floran i en gammaldags slåtteräng. Redan nu blommade ängen med blåsippor och vårlök.

 Årsmöte 2012 och vårfåglar

Körsbär o Bofink KB 120331
Foto Kenneth Bengtsson

Kretsens årsmöte den 30 mars gav en god redovisning av förra årets verksamheter. Styrelsen fick två nya medlemmar, Martin Karlsson, Träkvista, ordinarie ledamot, och Pelle Johnsson, Stenhamra, suppleant. Se hela listan över styrelsen under rubriken ”Om oss”. Ulrika Dahl från riksföreningen berättade om sitt globala arbete med kemikaliefrågor. En mycket intressant exposé över en komplex och svårlöst fråga. Barnarbete i osunda miljöer i industrier och på avfallsdeponier väckte fasa. ……….. Dagen efter samlades vi traditionsenligt för att möta vårfåglarna. Det var en kall och snöig morgon som inte alls kändes som vår. Fåglarnas aktiviteter var också dämpade både vid Lovö kyrka och vid Svartsjö dämme. Men en skara på 5 medlemmar fick ändå se bl a råka, sånglärka, ormvråk, enkelbeckasin, grågäss, kanadagäss, sångsvan, sothöna, kricka, tofsvipa och sävsparv.

Våra allt ”tamare” vilda svin

Fredag den 10 februari 2012 på Ekebyhovs slott.

Gunnar Jansson är sedan 20 år forskare vid Grimsö viltforskningsstation och leder ett projekt om våra vilda svin. Han gav oss en spännande berättelse om vildsvinen i Sverige. Ursprungligen en inhemsk art som utrotades första gången på Gustav III:s tid på grund av skadorna på odlingarna, och åter på 1940-talet då några svin hade rymt från ett hägn i Skåne. På 1980-talet rymde åter ett hundratal från kungens marker på Tullgarn och etablerade en population i Sörmland. Andra rymningar har givit stora grupper av vildsvin i södra Sverige. Om det är önskvärt eller inte att arten åter finns vild i vårt land är omdiskuterat. Vi fick veta mycket om vildsvinens ekologi och beteende, om svårigheterna att jaga dem, med mera. Skadade vildsvin kan vara farliga, så sitt kvar i bilen om du råkat köra på ett djur. Oskadade djur utan kultingar är troligen inte farliga. Nu finns det 150 000 vildsvin i Sverige. En snabb förökning gör att vi varje år behöver skjuta av minst 40% av populationen för att hålla kvar denna nivå. I Sörmland har man beräknat förlusten för bönderna till 17 milj kr per år, eller 5 000 till 15 000 kr per gård.

Förra årets bilder.

 DSCN1904
Hönsbär i Jämtlandsfjällen. Foto Bengt Y Nilsson

Fredag den 13 januari 2012 kl 18.00 i Ekebyhovs slott.
Det var åter dags för denna klassiker i bildbranschen. Vi fick se fina bilder från naturen på Ekerö och från mer avlägsna platser som Jämtlandsfjällen, Anatolien i Turkiet och Panama och Costa Rica i Mellanamerika.

Uppdaterat: 2013-02-23