Miljöbarometerns kommunranking
Det finns all anledning att återkomma till Miljöbarometerns kommunranking som Mälaröarnas Nyheter tidigare redovisat. Inte bara för att uppmärksamma vad kommunen gör eller inte gör då det gäller vår gemensamma miljö utan också för att uppmärksamma kommuninvånarna på vad kommunen kan och bör göra och därmed vad kommuninvånarna kan förvänta sig.
Ekerö kommun placerade sig på plats 229 av 290. Knappast något lysande resultat. Kommunstyrelsens ordförande Adam Reuterskiöld menade dock att Ekerö kommun gör andra saker än det som mäts och att vi medborgare ska vara kritiska till den här typen av ranking.
Naturskyddsföreningen har tagit fasta på detta och granskat vad som mäts och hur resultatet tagits fram. I en enkät till kommunens tjänstemän ställs 22 frågor. Samtliga är kopplade till FN:s 17 globala hållbarhetsmål, kallat Agenda 2030, eller till Parisavtalets mål om maximal uppvärmning med två grader. Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner, har kommunerna en central roll för att genomföra de globala målen. Ekerö kommun saknar strategi/plan för hur kommunen ska arbeta med hållbarhetsmålen. Det får till följd att miljö- och klimatfrågorna inte genomsyrar all verksamhet.
Utöver enkätsvaren, där vi väl får förutsätta att kommunens tjänstemän har kompetens att besvara frågorna, ingår data från flera myndigheter, bl. a SCB, Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten. Enligt Naturskyddsföreningen finns det därför ingen anledning att ifrågasätta relevansen i undersökningen.
I kommunrankingen för 2021 är kommunens resultat något bättre än 2020. Kommunen är nr 38 av 46 i gruppen storstäder och storstadsnära kommuner och i Sthlms län nr 22 av 26 kommuner. Totalt ligger kommunen på plats 172 av 290 kommuner. Frågorna som ingår i rankingen är inte helt identiska över tid.
Transporter, energi, skadliga ämnen, vatten, livsmedel, utsläpp av växthusgaser, avfall och återvinning, skyddad natur, är exempel på områden som berörs i enkäten. Svaren speglar om och i sådana fall hur kommunen arbetar med frågorna.
Några exempel som, i hög grad, påverkar invånarna får illustrera detta.
Transporter
Koldioxidutsläppen är helt centrala för Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen. Kommunen kan påverka utsläppen genom krav och ekonomiska styrmedel på exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter mm, dvs transporter som samhället står för. Något som i nuläget inte görs. Detsamma gäller också tomgångskörning för fordon i kommunal verksamhet.
Vatten
Vi är alla beroende av att kvaliteten på vårt vatten är hög. I både ytvatten och grundvatten ingår miljögifter, som påverkar vår hälsa, bl.a. PFAS som finns i brandskum, våra kläder etc. Kommunen har börjat att identifiera verksamheter och områden, som b.la innehåller PFAS, som bidrar till att normen för god vattenkvalitet inte nås. Kommunen har däremot inte vidtagit några åtgärder för att begränsa fortsatt spridning av PFAS eller ställt krav på hanteringen av brandskum.
Skadliga ämnen
Ett av hållbarhetsmålen är en giftfri miljö. Hur kommunen ska arbeta med att minska användningen av farliga kemikalier i den egna verksamheten framgår inte. Det gäller även spridningen av mikroplaster, bl.a. från konstgräsplaner. Positivt är dock att kommunen arbetar för att minska spridningen av miljöfarligt avloppsslam.
Avfall och återvinning
Inom området avfall och återvinning kan kommuninvånarna själva påverka utvecklingen. Både beträffande insamlat matavfall och materialåtervinning är trenden positiv, andelen insamlat matavfall har ökat de senaste åren. Kommunen samlar in matavfall motsvarande 27 kg/inv., genomsnittet för samtliga kommuner är 36kg/inv.
Skyddad natur
Ekerö kommun framställs ofta som ”storstadens gröna lunga”. Pandemin har visat att människors behov av naturen är stort. Med ökat byggande och därmed fler invånare ökar också behovet av skyddad natur. Idag är andelen skyddad natur 10,5%. Det borde finnas förutsättningar att öka den andelen. Ett exempel på detta är Jungfrusundsåsen. Kommunfullmäktige tog 2005 beslut om att Jungfrusundsåsen skulle bli naturreservat senast 2010. Än har inget hänt.
I den artikel i MN som hänvisades till inledningsvis säger Adam Reuterskiöld att ”vi har valt att satsa på lite större saker istället för på många små”
Kommunrankingen visar att det är en mångfald av frågor som kommunen behöver förhålla sig till. Några stora eller små frågor finns således inte då det krävs åtgärder inom en mängd områden och där samtliga spelar roll. Och som SKR påpekar, kommunerna har en central roll för att FN:s hållbarhetsmål och Parisavtalets mål ska kunna nås.
Många kommuner har en egen Miljöbarometer där kommuninvånarna kan följa vad som sker på miljöområdet. Naturskyddsföreningen anser att det är angeläget att även Ekerö kommunen upprättar en sådan.
Skrivet av: Kersti Blidberg