KAFÉ PÅ SLOTTET
Söndagen den 22 november i Ekebyhovs slott
Det blev en solig och kall söndag lämpad för en promenad till slottet. Kafébordet var dukat med en mängd läckerheter, matpajer att värma i mikron, slottspaj förstås samt ett flertal olika mjuka kakor, bullar och småkakor. Många MNF:are hade hjälpt till, Marianne Wiman och Magnus Fürst samordnade allt. Kafégästerna tyckte att det var skönt att komma in i värmen, men det var svårt att välja bland allt det goda.
Kl 14 berättade Linda Strandenhed om ekologisk odling och hållbar utveckling i Nepal. Detta har stark koppling till miljöfrågor och till fattigdomen i det landet. Hon visade bland annat en film, som man kan se på en länk (kommer). Ett mycket uppskattat föredrag.
DNA I MILJÖNS TJÄNST
Onsdagen den 11 november kl. 19.00 i Ekebyhovs slott.
MNF:s styrelseledamot Thomas Lyrholm är fil doktor och forskare vid Naturhistoriska riksmuseets Centrum för genetisk identifiering. Kunnig på många biologiska områden. Hans forskning bygger på bestämning av DNA för identifiering av olika djurarter. Han berättade denna intressanta kväll om hur DNA kan användas för att kontrollera miljön på land och i vatten för att upptäcka tecken till miljöförstöring. DNA finns dels i cellkärnan, dels i mitokondrierna i cellen. Det är framför allt den senare som används. Där finns i varje DNA-molekyl en sekvens med 658 baspar (som en streckkod), vilken är tillräcklig för artbestämning. Med modern automatiserad analys kan en artbestämning göras på 1-2 dagar.
Intill vatten i Sveriges sjöar och i Östersjön flyger små fjädermyggor, och deras larver lever i bottenslammet. Det är cirka 150 arters larver som finns där och de är så många att de utgör 30% av biomassan på havsbotten! Vid skador på miljön i Östersjön kommer fördelningen mellan olika arter att förändras. Dock är de olika fjädermyggornas larver mycket lika varandra och kan endast särskiljas med DNA-analys. Detta är bakgrunden till Thomas projekt.
Allt biologiskt material kan användas för DNA-analys. Bäst är vävnad från djuret eller blod. Något sämre är t ex spillning och urin, men de är fullt användbara. Analys av spillning från svenska vargar har tagit fram en mycket detaljerad släktkarta, där det är lätt att se när nytt DNA från invandrade vargar har påverkat vargstammen. Det är nog en av Europas mest studerade djurpopulationer.
Handel med hotade djurarter som t ex elfenben från Afrikas elefanter kan kontrolleras med DNA. Kontroll av DNA från elfenben som säljs i Kina kan till och med identifiera från vilken del av Afrika som föremålet kommer ifrån. Då kan insatser mot tjuvjakt sättas in just i den nationalparken.
En multianalys av ett vattenprov från en svensk sjö kan direkt visa t ex vilka fiskarter som finns i den sjön. På detta sätt kan man upptäcka nya arter som anlänt till Sverige, ofta genom att barlasttankarna tömts i en hamn. Vissa av dessa arter hotar den svenska faunan (invasiva arter) och om möjligt bör motåtgärder sättas in.
Ovanstående redogörelse är några exempel på allt spännande som vi fick höra denna kväll. Som bonus visade Thomas nytagna egna bilder på de flasknosdelfiner (öresvin) som under hösten funnits längs Sveriges ostkust.
BLAND VILDA HJORTAR I SÖRMLAND Söndagen den 18 oktober.
Foto Kenneth Bengtsson (alla bilder)
Tovetorps forskningsstation tillhör zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och ligger i södra Sörmland i närheten av Tystberga. Vår styrelseledamot Ulrika Alm Bergvall är fil dr och forskar inom området etologi, djurs beteende. Framför allt har hon arbetat med hjortdjurs beteenden, och hon har på Tovetorp en grupp dovhjortar som hon undersökt under 15 års tid. Ulrika tog emot oss 12 MNF:are som denna dag rest genom det vackra sörmländska landskapet till Tovetorp. Hon stod mitt bland ”sina” hjortar
och berättade om sin forskning, bl a om hjortarnas färgseende och deras födoval i relation till gräs och andra örters olika gröna nyanser. Hon har studerat hur hjortarna uppträder när de t ex möter för dem tidigare okända föremål och hur man kan dressera hjortar att utföra vissa rörelser vid specifika stimuli, t ex att skrapa med foten på ett plastlock som placerats på marken. Något som stannar kvar i deras medvetande under flera år. På Tovetorp pågår också studier av flera andra djurs beteenden, vilket forskningsassistent Patricia från Wien berättade om. Allt mycket spännande och intressant. Ett stort tack till Ulrika!
Till skillnad från rådjuren så behåller dovhjorten sina fläckar i pälsen som vuxna.
Foto Kenneth Bengtsson
VÅR MÄKTIGA MÄRKLIGA SVAMPUTSTÄLLNING
Lördag-söndag 12-13 september kl. 11.00-16.00 i TräsjöGården, sjöscouternas hus vid Jungfrusund.
2015 blev ett annorlunda svampår. Rikligt med regn i början av sommaren gav en stor och tidig skörd av bl a kantareller. Men när det var dags för MNF:s årliga svamputställning hade torkan förändrat allt. De flesta av oss hittade nästan ingenting i svampskogen, men det finns några som har bättre blick än andra för var man skall leta. Som Bo Nylén och bl a Xerxes, som kom med fyllda korgar. Här fanns både vanliga och ovanliga svampar. Men så t ex saknades Karl-Johan/Stensopp, som kräver mer värme. Bland sällsynta arter kan nämnas den vackert formade, vita sidenslidskivlingen. Andra ovanliga fynd var varieteter av kantarell: dels en vit, albinoliknande form, dels en med rosatonad färg. Totalt fanns på utställningen 154 arter, underarter och varieteter, vilket med tanke på förutsättningarna är ett mycket bra resultat. Bo Nylén berättade bägge dagarna om svamparna, både om goda ätliga och intressanta men oätliga, och visade exemplar av de två farligaste arterna, liggande bredvid varandra på bordet: den vita flugsvampen och den (spets)toppiga spindlingen (spindelskivlingen). En förgiftning som strax ger illamående och kräkningar är mindre farlig än när symptomen dröjer något dygn, då ofta njurar och lever fått obotliga skador. Följer man rekommendationerna och inte plockar svampar där man är osäker på artbestämningen så finns inte några risker.
GILLE I SLÅTTERHAGEN
Söndagen den 9 augusti.
Tolv MNF:are hade mött upp denna vackra sensommardag för årets slåttergille i Väsby hage på Munsö. Slåtterhagen är en inhägnad del av naturreservatet, där bete inte får ske förrän efter höskörden. I år var gräset både slaget och strängat när vi kom på söndagsmorgonen, och nästan torrt efter att ha legat ett par dagar i solen. Resultatet av arbetet blev ett stort antal hövolmar, färdiga för att köras till höskullen. Kenneth dokumenterade höskörden i fina bilder.
————————————————————————————–
De vilda blommornas dag. Söndag den 14 juni 2015.
Den planerade vandringen på Adelsö ställdes in på grund av hällande regn.
—————————————————————————————
Foto Bengt Y
ÄTLIGT BLAND GRÄS OCH OGRÄS
Lördagen den 23 maj. Vandring i parken vid Svartsjö slott under ledning av Sture Nordmark
Kan man äta vilda växter? Kan man överleva bara på vilda växter? Vilka delar kan man äta? Är de giftiga? Alla dessa frågor och många andra fick vi svar på. Genom att slottsförvaltningen nyligen planterat nya träd och rört om i marken fanns det extra många örter som är ätliga. Sture grävde upp dem en efter en och beskrev vilka delar som är ätliga och hur de tillagas. Växterna är kolhydratrika. En del är tvååriga och samlar näring i roten för att kunna blomma följande år. Här gäller det att samla in roten andra året innan växten blommar för att komma åt näringen. Många växter som t ex rölleka är ätliga men används även som medicinalväxter. Bland växter som Sture presenterade kan nämnas jordreva, maskros, lindblom, kirskål, hundkäx (OBS förväxla inte med odört, vildpersilja eller sprängört – de är giftiga), gråbo, klöver, sommargyllen (mycket C-vitaminrik), krusskräppa, löktrav och tistlar. Allt detta hann vi med bara på den första timmen. Trettio intresserade deltagare lyssnade intensivt på Sture.
GÖKOTTA i Älby hage.
Söndagen den 10 maj.
Tyvärr var det regn denna morgon så gökottan blev inte av. Vi får hoppas på bättre tur nästa år.
FAGNING AV HAGEN
Söndagen den 12 april i naturreservatet Väsby hage.
Nedfalla löv och gammalt gräs räfsades bort a sex MNF:are denna vårdag. Ris och nedblåsta grenar bars bort. Slåtterängen lämnades väl förberedd för bästa möjliga tillväxt av örter, det blivande hö som vi skall ta om hand vid årets slåtterdag den 9 augusti.
ÅRSSTÄMMA NUMMER FYRTIOETT!
Fredagen den 13 mars kl. 19.00 i Ekebyhovs slott.
Dagens datum blev inte något bekymmer. I god ordning avverkades föredragningslistan vid årsmötet. Styrelsen fick fortsatt förtroende. Ny i styrelsen är Inga-Lena Andersson. VÄLKOMMEN!
Efter årsmötet visade Bosse Nylén spännande och vackra bilder från ögruppen Seychellerna i Indiska oceanen utanför Madagaskar. En mycket annorlunda natur och många ovanliga arter av växter och djur, många endemiska.
Kvällen avslutades traditionellt med en stunds samvaro med fika och ekologiska hemmatillverkade semlor.
Söndag den 15 febr 2015
Ett tiotal MNF:are och MOF:are samlades söndag morgon hos Urpo Könnömäki i Älby. Urpo har olika typer av fågelmatning på flera ställen i trädgården, vilket lockar många fåglar. Vi fick se och höra ett stort antal vackra fåglar. Stjärtmes, steglits, blåmes, talgoxe, grönfink, nötväcka, större hackspett (4 st), gulsparv, pilfink, koltrast, stenknäck, domherre, korp och kaja. Solen sken, det var nollgradigt och på alla sätt en fin dag. (Foto Kenneth Bengtsson)
…………………………………………………………………………………………………………………………..
ÅRSSTÄMMA NUMMER FYRTIOETT!
Fredagen den 13 mars kl. 19.00 i Ekebyhovs slott.
Dagens datum blev inte något bekymmer. I god ordning avverkades föredragningslistan vid årsmötet. Styrelsen fick fortsatt förtroende. Ny i styrelsen är Inga-Lena Andersson. VÄLKOMMEN!
Efter årsmötet visade Bosse Nylén spännande och vackra bilder från ögruppen Seychellerna i Indiska oceanen utanför Madagaskar. En mycket annorlunda natur och många ovanliga arter av växter och djur, många endemiska.
Kvällen avslutades traditionellt med en stunds samvaro med fika och ekologiska hemmatillverkade semlor.