Några aktiviteter 2016

SVAMPUTSTÄLLNINGEN 10-11 september

Utställningen var välbesökt och visade 283 olika sorters svampar!

DE VILDA BLOMMORNAS DAG VID SVARTSJÖ
Söndagen den 19 juni.

Foto Kenneth Bengtsson

Ett samarrangemang med Svenska Botaniska Föreningen, vilket under senare år ofta drabbats av rikligt med regn. Men i år blev det en bra exkursion med 14 deltagare i den artrika slottsparken i Svartsjö. Här finns både vanliga sommarblommor och mer ovanliga, ofta införda och förvildade växter. Parken är ju bland annat känd för de rikligt blommande aklejorna och kroll-liljorna. Lundkovall, så praktfull i sina svenska färger, var vanlig men även den mer ovanliga korskovallen blommade fint. Även sällsynta invandrade växter som fodergetruta (Galega oritentalis, familjen Fabaceae, ärtväxter, med ursprung i Kaukasus, har odlats som foderväxt, nu förvildad eller naturaliserad i sydliga svenska landskap) och vitrapunkel (Phyteuma spicatum, familjen Campanulaceae, klockväxter. Ursprung i Centraleuropa, troligen spridd via gräsfrö och förekommer mycket sällsynt i parker) observerades. Hässleklockan var på väg att slå ut. Alla fynd skapade intressanta samtal om växterna under ledning av Sture Nordmark och Bo Nylén. Sture hade med sig ett exemplar av den giftiga växten sprängört; hela växten är giftig, allra mest roten. När Sture bröt av stjälken kom det fram en växtsaft med speciell doft; Bosse noterade att den liknade den aromatiska, citronartade doften hos kalmus.

Vid Svartsjö dämme gjordes även fågelobservationer av bland annat snatterand, bläsand, fiskgjuse och brun kärrhök.

………………………………………………………………………………

Linnés Hammarby och Botaniska trädgården i Uppsala

Söndag den 29 maj 2016

Denna vackra, något kyliga vårdag var det dags för MNF att göra en utflykt till Linnés Hammarby i Danmarks socken 15 km från Uppsala.

1758 köpte arkiatern och professorn Carl von Linné den lilla herrgården Hammarby. Det fanns åtminstone två anledningar till detta. Dels ville han att familjen skulle slippa att tillbringa sommaren i det osunda och sjukdomshärjade sommar-Uppsala, dels var det en investering för framtiden: om han själv skulle gå bort och de efterlevande måste lämna professorsbostaden hade familjen ändå en året runt-bostad. Eftersom Linné året innan hade adlats hade han rätt att köpa frälsejord. Han fortsatte och köpte flera gårdar i närheten, bland annat därför att skog saknades på Hammarby, och träd behövdes för att bygga hus och för att elda i kakelugnarna. Linné lät bygga den nuvarande huvudbyggnaden som stod klar 1762. Det fanns sedan tidigare två flyglar från 1600-talet. Godset fanns kvar i släktens ägo till 1879, då staten köpte Hammarby med Uppsala universitet som förvaltare.

På Hammarby finns många exempel på växter som har odlats där sedan Linnés tid. Rabatten framför huvudbyggnaden har restaurerats efter Linnés egna skisser. I ett hörn växer bland annat ett imponerande stort exemplar av flikrabarber (se Kenneths bild). Linné var bekymrad över att så många värdefulla små granar avverkades för att tillverka gärdesgårdar, och därför finns på Hammarby exempel på häckväxter som Linné tänkte skulle ersätta gärdesgårdarna. Ett exempel är lyckobladsbusken med gula små blommor. På gårdsplanen växer ett sibiriskt äppelträd, planterat av Linné. Det är spännande att vandra i denna historiska miljö och upptäcka många kända växter liksom många som jag inte hade hört talas om tidigare. Ett besök i huvudbyggnaden gav ett intryck av hur Linnés familj bodde i huset, bl a finns hans arbetsrum kvar med väggarna fullklistrade med bilder ur hans böcker. Vi fick en fin guidning i trädgården av Barbro Alms syster Elisabet Arwidsson.
Se Kenneth Bengtssons fina bilder från Hammarby, och fortsätt sedan till besöket i Botaniska trädgården.

Huvudbyggnaden och de två flyglarna.

Flikrabarber.

Gärdsgård.

Gammalt kulturlandskap.

Parksmultron.

Elisabet berättar.

Vi fortsatte sedan in till Uppsala universitets Botaniska trädgård. Elisabet följde med och guidade oss även där. Välordnat, systematiskt och en fantastisk färgprakt i alla rabatter. Under en grupp Sorbusträd (rönn,oxel m.m.) hade man satt 10.000 ”blue bells”, d.v.s. engelsk klockhyacint, en vanlig vårblomma i England. Det blev hela hav av den vackra blå färgen.

Den nya systematiska botaniken visades i en plantering i form av en lind där bladen fylldes av växter som är nära släkt med varandra. Nära basen fanns primitiva växter som t ex näckros och magnolia. På gården intill Linneanum, en gammal byggnad med växthus och föreläsningssalar, kunde man se fyra jättebaljor med lagerträd från Linnés tid, alltså 250 år gamla.

Här är några bilder som Bengt Y tog.

Plantering av växternas släktträd. En DNA molekyl illustrerar bakgrunden till det nya släktträdet.